Mössor

Jag fick för mig att jag behövde nya mössor. Främst ville jag ha en som var tajt runt öronen och som passar under cykelhjälmen.

Mitt första försök var en Tensfield av Martina Behm. Jag stickade av det som var kvar av mitt Madelintosh Merino Light (färgen Twig) efter att ha stickat en stor sjal. Nu blev mössan alldeles för liten till mig men det kanske var tur i oturen då garnet inte hade räckt till en större mössa. Återstår bara att hitta en 3-4-åring som kan ha mössan (den blev som sagt alldeles för liten). Rolig stickning var det i alla fall och jag kan tänka mig att göra en större som passar mig. 39 gram garn gick åt och jag använde stickor 2,5 mm.

Jag hade också Tosh Merino (färgen Kelp) kvar efter att ha gjort en cowl i somras. Av det började jag först göra kanten på min vikingamössa (Viking's recipe av Mirkwood Elf) och tänkte ha något annat garn till själva mössan. Men chansade på att det skulle räcka till hela alltihopa och det gjorde det. Mössan passar också och jag sydde ihop kanten med maskstygn som var både räta och aviga - kändes bra! Faktiskt har jag stickat helt enligt beskrivningen och det blev exakt lika många maskor som i exemplet. Stickor 4 mm använde jag och knappt 40 gram garn gick åt.

Mössan funkar fint att ha både när man vaktar snökanoner...

... och när man med bister uppsyn ska cykla till jobbet (så här mycket snö var det i mitten av december... annat är det nu, 5 plusgrader och slaskigt istäcke) 

Sen börjades det läggas upp bilder på instagram på mössan Fragmentation från senaste numret av Pom Pom. En sån ville jag också ha. Så jag dök ner i lådan med Rauma Finull och fick fram lite snuttar och större nystan. Egentligen är det här alltså en restgarnsmössa. Efter Heidis kommentar på mina restgarnsvantar har jag funderat en hel del på hur jag ser på det här med restgarner. För visst har Heidi rätt i att restgarnsprojekt inte alls behöver vara randiga! Flerfärgsstickning funkar naturligtvis utmärkt. Det är bara det att mina snuttar i shetlandsgarn eller Rauma Finull har jag egentligen aldrig sett som restgarner - de är bara garner jag ännu inte helt har använt upp. Andra garner som är av någon kvalisort jag inte har mer av eller som jag inte tror att jag kan eller vill hitta på något mer av - de hamnar i min restgarnskorg. Hur tänker ni kring restgarner?  

Så här blev i varje fall min mössa. Den ska få trådarna fästade och så ska den få sig ett bad. Eventuellt är den lite i största laget... Jag gjorde minsta storleken men min masktäthet är lite off (färre maskor per 10 cm). Garnet är alltså Rauma finull och jag använde stickor 3 mm. Strumpstickor, faktiskt, för jag hittade inte mina rundstickor. Jag fick köpa en uppsättning till så jag kunde ha några fler i stickningen och det var rätt så trevligt. Gillar strumpstickor och tycker att korta rundstickor kan vara rätt så jobbiga för händerna.

 

Comments

[Heidi]

Instämmer helt i din kommentar om korta rundstickor! Visst är det enormt praktiskt ibland med korta rundstickor, men problemet med dom är ju att storleken på dom, gör dom svåra att hålla på ett bekvämt sätt:)

Jag kunde också känna igen mig i din kommentar om hur du ser på restgarner - alltså som garn som jag har kvar i väntan på att användas (oklart till vad då förstås).

Men annars ser jag "små" garnnystan (alltså restgarner) som kanonbra till små projekt som vantar, mössor och sockar. Eftersom jag gillar flerfärgstickning, och eftersom det är så (relativt) små mängder som behövs är det oftast det som blir resultatet av restgarnerna:)

Jag gillar särskilt din mössa Fragmentation! Den hamnar i min kö på ravelry:)

Kanske läge att påminna om nördic knittings mysteriemössa som pågår just nu. Där kan man verkligen få användning för eventuella restgarner i "sockgarnsstorlek"/fingering weight:)